Nej, jag HAR inte tappat förståndet. I morse klockan fyra hörde mamma koltrasten sjunga! Jag hade precis gått och lagt mig och lyckats somna, så jag missade dessa andlöst vackra toner som jag alltid får tårar i ögonen av. Och för mig är det så, att när koltrasten sjunger är det vår. Det spelar ingen som helst roll om snön ligger knädjup och det är bitande köld, sjunger han så klappar våren på dörren. Då är det inte långt kvar till nyutspruckna blad, den friska doften av grönska i luften, gruset som driver i blåsten i de torra rännstenarna ...
Tjåggarång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar