söndag 21 juli 2013

Här återkommer jag som en tjuv om natten, skamsen och generad, till min avsomnade blogg. Vet inte vad som hände och varför jag inte har skrivit på ca 1 år, men jag vet att jag måste vara i rätt sinnesstämning för att skriva och det har varit ganska mycket "ups and downs" med mig och kring mig det senaste året. Dialyserna har gått upp och ned - nejdå, jag har fortfarande inte sluppit ifrån dem, men har lärt mig att anpassa mig och ser dem t o m som en välbehövlig flykt ibland - vare sig det är normalt eller ej. Jag tror att det är en försvarsmekanism, jag! Ekonomin har varit "same procedure as last year", alltså mer eller mindre obefintlig. Dock har jag sökt och fått några fonder som har hjälpt mig mer än jag kan säga.

Livet lever annars med mig precis som vanligt, jag svär över mina sorger och bekymmer och gottar mig åt mina glädjeämnen, som om man räknar efter ordentligt faktiskt är många fler än sorgerna. Just nu är det uppåt värre, för mamma och jag är katt-, hus- och marsvinsvakter åt min körkompis Cissi Träff ute i Åkered. Sally är en sibirisk katt och vacker som en dag och kelig som få. I vintras var vi kattvakter åt Sirius, som också är en sibirisk katt och bor i Långedrag hos min kör- och kvartettkompis Åsa. Vi hade en underbar tid även då, men det var ju som sagt vinter och inte läge att njuta på hennes underbara altan, vilket jag alltid gör annars (ofta tillsammans med resten av kvartetten och ofta också med kören, eftersom Åsa är vänlig nog att låta oss förlägga våra avslutningar dit ...).

Men här i Åkered är det sommar, gårdagen var den vackraste på hela sommaren och det var t o m för varmt - vilket det är för mig så fort temperaturen går över 20 grader. Vi har roligt åt katten som går ut och in och inte verkar ett dugg störd av att det är nya människor i huset och att de gamla är borta. Vi sitter på altanen som har sol hela dagen fram till ca kl 18 - 19. Vi skär gurka och morötter åt de söta marsvinen som ger mig flashbacks bakåt i tiden till den 9-åring jag en gång var och fick ta emot en present i bur - ett ljusbrunt och vitt virvelmarsvin som jag döpte till Chérie.

Nu börjar det dra ihop sig till middag. I dag gör vi pyttipanna på överblivna stekta kycklingfiléer från igår, potatis och lök. Cissi har gasspis och vi har inte lagat mat på gas sedan vi fick elspis i Biskopsgården för en massa år sedan. I morgon är det dialys igen och jag hoppas och ber att chauffören hittar till Rödgatan! :-D

Tjåggarång!