Premiär ... för den här gången!

Regngrå söndag - då bloggar jag!

Jag har alltså blivit med blogg, jag som så många andra. Efter många försök som runnit ut i sanden, bör jag väl också säga - jag är Vädur, tröttnar lätt på projekt jag satt igång. Men jag ska faktiskt försöka hålla liv i den här. Nu har jag skaffat mig teknik som gör att t o m jag kanske kan lära mig att lägga upp bilder som jag tagit med min tjusiga vinröda telefon. Jag blir väldigt avundsjuk på de kompisbloggar jag läser där jag ser alla fina bilder och tänker att "jag vill också ..." men jag utgår från att jag inte kan lära mig och så blir det inte av. Jag är Vädur, som sagt.

Varför tror jag då att någon skulle vara intresserad av mig och min mestadels ganska grå vardag? Jo, jag har lärt mig väldigt mycket om mig själv genom min sjukdom och livssituation. Kan jag motivera någon annan genom mina blogginlägg, någon som kanske är sjuk som jag och behöver lite nya influenser, eller någon som bara behöver en dos Bella ... då vill jag gärna göra det. Jag strävar inte efter att vara märkvärdig eller hamna på någon av alla dessa bloggtoppar. Jag vill bara dela med mig, något som jag i hela mitt liv älskat att göra.

Ni som känner mig vet ju hur det är fatt med mig. Jag försökte vara lite typiskt Bella-humoristisk när jag döpte bloggen till "... och för övrigt mår jag bra!" Jag har ju alltid så mycket att säga om mina olika sjukdomstillstånd och inte minst Fritz, min fistel som jag har i vänster underarm och som jag får dialys genom.

Fritz förtjänar nästan ett eget blogginlägg, men han får hänga med på det här och finna sig i att jag kortar av hans historia en smula. Han är kort och gott min livlina. Fritz kom in i mitt liv i maj 2009, då läkarna sydde ihop en artär och en ven i armen för att skapa ett starkt kärl med mycket "skjuts" i när jag skulle börja med dialys. Men p g a diverse komplikationer måste de göra en "revision" som de kallar det, vilket betyder att Fritz behövde åtgärdas. Efter denna åtgärd kom han fortfarande inte igång som han skulle. För att göra en lång historia kort - Fritz skiftar mellan epiteten "den förskräcklige" och "den förtjusande". Mellan maj 2009 och idag har han hunnit utsättas för två revisioner, en död (dock återuppväckt) och två operationer. Just nu balanserar han på avgrundens rand och verkar kämpa en smula för sitt liv.

Så när jag talar om Fritz vet ni härmed vem som åsyftas.

Idag har varit, och är, en slapp, lat dag. Jag har mestadels pysslat med min laptop, laddat ned en massa spel som jag gillar och i huvudet börjat fundera på menyer för nästa vecka. Vi i familjen har tänkt försöka med den metoden för att undvika total idétorka vad gäller middagen. Denna idétorka kommer sig huvudsakligen av min sjukdom. Jag har ingen matfantasi längre, åtminstone inte vissa dagar, och det är rent ut sagt jävligt trist. Mat är ju mitt stora intresse, min glädje, min hobby, min passion! Men det här ska kanske gå. Jag lägger upp menyn på bloggen när jag och min kära mor kommer på någon (och givetvis recept som kanske kan inspirera).

Citatet nedan är något som exakt passar in på mitt nuvarande liv och hur jag uppfattar min situation. Håll till godo!

Nuet är det värdefullaste du har,
ty det förflutna har du inte längre
och framtiden vet du inte hur länge du har.

Okänd