måndag 24 januari 2011

Mår gott!

Sitter här och knackar ned ett litet inlägg efter maten. Jag ska snart ta itu med desserten, som blir persikohalvor med chokladkräm (den jag har i mitten på mina kladdiga chokladmuffins) och toppade med vispad grädde som jag rört med frysta, tinade hallon och litet socker. Litet man-tager-vad-man-haver och så ska det kunna vara tycker jag - inga märkvärdigheter är nödvändiga om man ser till att ha lite saker hemma.

Det pratas om barndomens jular i köket, min mor och hennes lillasyster minns tillbaka. Det är knappt man kan tro att det inte var längre sedan, det de berättar om. Jag älskar att höra dem berätta, och likaså att höra mormor och särskilt hennes kusin Wanja, när de levde. Wanja var som en datamaskin med ett hästminne som få och hon kunde berätta hur mycket som helst. Mormor var en firad skönhet i Landala, där hon var född och uppvuxen. Det var hur många som helst som svansade efter henne, men morfar knep hennes hjärta. De var tydligen otroligt förälskade. Mamma var också en fantastisk skönhet när hon var ung. Hon kunde ha gift in sig i vilken som helst av Göteborgs rika familjer, fast hon kom från en så enkel arbetarbakgrund. Jag ska lägga in bilder på både mormor och mamma så fort jag begriper mig på tekniken ordentligt - om jag nu någonsin gör det ...

Nej, nu är det dags att vara lite produktiv i köket. Vi hörs senare!

Tjåggarång!

2 kommentarer:

  1. Passa på och njut av din mamma så länge du har henne i livet! Sug åt dig så mycket information du kan om "flydda dagar". Fråga, fråga, fråga - en vacker dag finns det ingen som du kan ställa frågorna till.
    Vad jag önskar att jag varit flitigare med att ställa frågor till min egen mamma, både om stort och om smått. Nu är hon borta sedan femton år tillbaka och jag och min syster kommer aldrig att få svar på allt det vi fortfarande undrar över, hälsar
    Eva

    SvaraRadera
  2. Du har så rätt i det du säger! Jag har alltid varit nyfiken och frågat och vill gärna spela in mamma när hon berättar, för som sagt tror man att det måste vara längre sen när hon t ex berättar hur min mormors mor dog i lunginflammation eftersom penicillinet inte fanns. Idag är det lätt att tro att sådana saker alltid varit självklara ...

    SvaraRadera