SÄVSPARV
Romarna brukade servera sparvar till smörgåsbordet
Sävsparven som illustreras på detta kort tillhör den omfattande underfamiljen Emberizidae med inte mindre än 200 arter. Det finns 18 arter i Europe och Främre Asien vilka har många gemensamma drag, exempelvis storlek, fjäderdräkt och levnadssätt, och det är därför svårt att identifiera de smådetaljer som skiljer den ena arten från den andra.
Sparvarna uppvisar fenomenet "dimorfism", varmed menas att de båda könen skiljer sig markant i vissa avseenden, i detta fall i fjäderdräktens färger. Hanens fjäderdräkt är alltid rikare på färgtoner än honans, som är en blandning av grått och brunt. Vissa hanar är gula och bruna med svarta och rödbruna teckningar, medan andra uppvisar annorlunda färger. Snösparven är svart och vit på sommaren. Sävsparvhanen har ett helsvart huvud och är lätt att skilja från honan.
Sparvarna lever på öppna fält, i skogssnår och häckar, men vissa, såsom sävsparven, påträffas i anslutning till vassområden - vilket inte är förvånande! De flesta sparvar häckar på marken, men återigen finns det några fåtal som föredrar att häcka i törnbuskar och täta buskage. Några arter häckar och föder upp sina ungar också i trädhåligheter eller gamla väggspringor. Deras bon är vävda av gräs och ibland fodrade med fjädrar.
Majoriteten av sparvarna är flyttfåglar och anländer till tempererade länder på våren. Hanarna flyttar tidigare än honorna för att etablera sina revir, vilket förorsakar många gränstvister. Ortolansparven var en gång högt uppskattad av romarna som delikatess. Sparvar fångas än i dag för att användas i speciella fågelpastejer.
Antal ägg: 4 - 6
Ruvningstid: 12 - 14 dagar
Äggens vikt: 1,9 - 2,6 g
Vuxenvikt: 12 - 23 g
Längd: 13 - 15 cm
Spännvidd: 22 - 23 cm
Ungarna lämnar boet vid 10 - 14 dagars ålder
Stam: Vertebrata
Klass: Aves
Ordning: Passeriformes
Familj: Emberizidae
Släkte och art: Emberiza schoeniclus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar