onsdag 6 april 2011

Jag tror jag börjar vakna till liv ...

En grå, fuktig dag, lik alla de senaste dagarna. MEN ... i fjärran sjunger en koltrast vars drillar skär genom trafiken från Götaleden (säger min bror att den numera heter, jag trodde den hette Oscarsleden eller Söderleden) och det ligger ett slags uppvaknande i luften. Kanske min kropp äntligen börjat vänja sig vid att ljuset kommit tillbaka? Och gårdagens dialys var inte helt igenom behaglig, minst av allt för min käre stolsgranne, som mådde jättedåligt redan vid ankomsten. Jag har aldrig sett honom så dålig. Det var knappt han orkade prata. Hans fru berättade att han fått fruktansvärd frossa på natten och haft svårt att andas. Hon ville självklart att de skulle åka upp till akuten, men han blåvägrade p g a dåliga erfarenheter därifrån tidigare. Han föredrog att vänta tills han skulle på dialys.

Nåja, han blev sämre och sämre och det slutade med att han lagom till fikat tuppade av och blev helt okontaktbar. Läskigt värre var det att se alla sköterskor och doktorn som stod och slog honom i både ansiktet och på kroppen för att försöka väcka honom. Det hände ingenting tills någon nämnde orden "Ring ambulansen". Då blev det lite mer fart på honom vill jag lova, åtminstone vaknade han upp ur sin svimning och efter ett tag tyckte han att de kunde avboka den där ambulansen för han skulle i alla fall inte åka med den! De tog alla möjliga prover och efter dialysen skulle han upp till läkaren så att han kunde undersöka honom ordentligt. (Vi har samma läkare, han och jag.)

Jag följde spänt och intensivt händelseförloppet från min stol bredvid och gjorde inpass där det behövdes (man kan ju inte hjälpa att man hör en del under dialyserna och jag kunde stå till tjänst med en del upplysningar som andra glömde bort i förvirringen och rädslan). Men jag var skärrad för min grannes skull, vi har lärt känna varandra bra nu och pratar och har trevligt under dialyserna och inte minst under våra cykelturer. Igår blev det dock ingen cykling för någon av oss. Jag tappade lusten totalt. Det var knappt jag brydde mig om att jag själv fick en ovanligt bra dialys (har varit lite "halvdant" på sista tiden enligt mitt eget tycke - jag har blivit bortskämd med toppendialyser).

Men under resten av dialysen piggnade han till betydligt och var nästan sitt gamla vanliga jag när jag var klar och skulle gå. Jag varnade honom för att hitta på några "exter" på torsdag när vi skulle ses igen, för då skulle han få med mig att göra. Han gav mig sitt vanliga luriga leende och sa på sitt typiskt göteborgska sätt: "Du e la vacker!" (vilket för icke-göteborgare inte betyder att man just är särskilt vacker utseendemässigt, men det har en kärleksfull betydelse, ungefär som "Du e la skön" eller "Du e la go". Blev ni klokare? :-D).

Under hela eftermiddagen och kvällen efter den här märkliga dialysdagen kände jag mig på något sätt upplyftad, uppväckt. Kanske det var just en sådan här händelse som behövdes för att väcka mig ur min vinterdvala? För det känns som om jag gått i dvala ända sedan i vintras, i något slags kokong som hindrat mig från att se riktigt klart, det inser jag nu när jag tittar tillbaka. I alla fall känns det annorlunda nu och jag känner att jag har en mycket stadigare plattform att jobba från igen. Och gissa om jag tycker det är skönt! Nu kan jag sätta dit utropstecknet efter mitt "tjåggarång" igen.

Tjåggarång! :-D

2 kommentarer:

  1. Usch, obehagligt att se någon bli så dålig och inget kunna göra. Fast jag förstår honom lite ändå, jag tycker nog också att till doktorn går man inte, man blir buren.
    Själv har jag under året måst göra ett antal gastroskopier, Jag fick lugnande eftersom jag vägrade gå in i salen utan detta medel i kroppen, men jag vevade så förfärligt ändå sa de efteråt, kommer inte ihåg, de sa att jag försökte dra ut skopet och att jag slog efter doktorn, så de andra undersökningarna gjordes i sedering(lätt narkos). Så fjantig är jag som tidigare jobbat 20 år på kirurgen på Östra.

    SvaraRadera
  2. En sådan obehaglig upplevelse, men naturligtvis skönt att du mådde bra efter din dialys! Kan du förklara för mig, som inte vet så mycket om det, hur och varför en dialys kan vara bättre eller sämre. Jag antar att tillvägagångssättet är lika från gång till gång. Skulle vara intressant att få veta.
    Kram från Eva

    SvaraRadera