måndag 18 juni 2012

Flash in the Pan

Denna mystiska rubrik, som närmast kan översättas med "en blixt från klar himmel", kräver sin förklaring. Det är namnet på den barbershopkvartett i vilken jag har äran att sjunga baritone. Vi går också under förkortningen FiP, som bl a kan uttalas som If I Pay, If I Pee (vilket utlöser stora skrattanfall bl a från barn, när man översätter betydelsen för dem) och som vanligt, FiP. Dessa uttalsskillnader kommer sig av att Nina Widfeldt, som sjunger bas i kvartetten, har bott på Nya Zeeland i ett antal år och inspirerats av uttal därifrån.

Igår träffades vi i Ninas föräldrars hus i Gottskär utanför Kungsbacka, som i sin tur ligger utanför Göteborg för er utsocknes, för en heldag tillsammans. Jag älskar sådana dagar, de förgyller mitt liv. Tänk att få åka iväg en hel dag och sjunga med tre andra tjejer som älskar kvartettande precis som jag! Vi börjar få en bra repertoar (detta är femte eller sjätte gången vi träffas och sjunger tillsammans) och vi låter otroligt bra ihop. Rösterna smälter samman på ett sätt som är ganska häpnadsväckande för en såpass ny konstellation, och det är så roligt!

Jag har velat sjunga i kvartett så länge, men sedan jag var med i min förra kvartett, som hette Resonants och där jag sjöng tenor, har det inte riktigt velat sig. Jag blev sjuk i den vevan - det var njurarna som försämrades så och sänkte mitt immunskydd, men det visste jag inte då - och till sist fick jag lägga ned min medverkan eftersom jag alltid var sjuk och förkyld. Det var inte så roligt för de andra tre. Jag hade inte särskilt stor ork för kören heller då och fick vara vilande långa perioder.

Men på en körhelg i januari, när vi var i Åsa och körde hårt med träning inför tävlingarna, slog lyckan till. Vi har alltid fest på lördagskvällen på våra kördagar, och det blir väldigt sent innan de sista tappra (dit jag ofta hör) kommer i säng. Tidigare på kvällen hade vi roliga aktiviteter. Bl a fick man gå upp och sjunga i vilken konstellation man ville, och kvartett-apan jag såg till att sjunga mycket. Sedan hade jag lyckats tjata mig till att sjunga ett medley som vi kallar "Joshua" och som kören sjungit under ett mycket tidigt skede i dess historia. Nu var det bara dirigenten Marie och Nina förutom jag som kunde, så vi fick vara utan tenor, men de gick med på min begäran och vi gick in och övade i ett litet rum. Det visade sig att ackorden ringde så de höll på att riva ned taket, och Nina och Marie, som var på jakt efter att starta en ny kvartett, tittade på varandra och på mig med förundran målade i ansiktena. Jag var lika förundrad, för jag hade inte en aning om att jag kunde hävda mig i sällskap med två sådana gamla erfarna rävar. Och så sa Nina: "Jag tror att vi har hittat vår baritone." Och på den vägen är det ... Det var verkligen "flash in the pan"!

Vi består av:

Marie Erenstedt (lead)
Nina Widfeldt (bas)
Isabel Brattkull (baritone)
Åsa Laurin (tenor)

I love you ladies!

Tjåggarång!

Bella

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar